Borta med vinden (film)

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Borta med vinden (Gone With the Wind)
Genre	Drama, romantik, episk
Regissör	Victor Fleming
Producent	David O. Selznick
Manus	Sidney Howard
Baserad på	Borta med vinden av Margaret Mitchell
Skådespelare	Clark Gable Vivien Leigh Leslie Howard Olivia de Havilland
Originalmusik	Max Steiner
Fotograf	Ernest Haller
Klippning	Hal C. Kern James E. Newcom
Produktionsbolag	Selznick International Pictures
Distribution	Metro-Goldwyn-Mayer Warner Bros.
Premiär	15 december 1939 (USA)
Speltid	221 minuter 234-238 minuter (med ouvertyr, paus, entr'acte och avslutningsmusik)
Land	USA
Språk	Engelska
Budget	$3.85 miljoner[1]
Intäkter	$390 miljoner[2]
IMDb SFDb Elonet

Borta med vinden (engelska: Gone with the Wind) är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936.^[3] Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939^[4] och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.

En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta.^[5] Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.

Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.

Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jfr. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.

Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:

Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträtteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jfr. Ku Klux Klan).^[6]

• Filmen hade svensk premiär 6 oktober 1941 på biografen Palladium i Stockholm.
• Nominerad för 13 Oscars och vann 8 stycken.
• Tar man hänsyn till inflationen betraktas Borta med vinden som den mest inkomstbringande spelfilmen genom tiderna.

• Frankly, my dear, I don’t give a damn.
• After all, tomorrow is another day!
• As God is my witness, I’ll never be hungry again

• Wikimedia Commons har media som rör Borta med vinden (film).
  Bilder & media
• Borta med vinden på Internet Movie Database (engelska)
• Borta med vinden artikelserie The Atlantic
• Walter Plunketts kostymdesignsritningar för Borta med vinden i Margaret Herrick Library