Gösta Wåhlstedt

Elof Gösta Wåhlstedt, född 2 december 1882 i Göteborg, död 8 oktober 1957,^[1] var en svensk journalist, översättare och författare.

Han tog studentexamen 1903 och anställd vid Postverket 1903–1912. Han blev fil. kand. 1909. Som översättare ägnade han sig uteslutande åt underhållningslitteratur – deckare, ungdomsböcker, kärleksromaner - framför allt åt B. Wahlströms förlag.

Han var son till handlanden Per Wåhlstedt och Paulina Fredrika Lovisa Hegardt.

Bibliografi

Hjälpreda i postärenden. 1908 (Göteborg: Pehrsson, 1907)
Pälsjägarne: äventyrsberättelse för pojkar (B. Wahlström, 1916)

Översättningar (urval)

William La Queux: Den stulna statshandlingen (1907)
Edward S. Ellis: Indianhövdingen (1912)
Fergus Hume: Ett svårlöst problem (B. Wahlström, 1916)
Charles Garvice: I kärlekens gryningstid (B. Wahlström, 1916)
William Henry Giles Kingston: Peter Valfångaren (B. Wahlström, 1918)
Maurice Leblanc: Arsène Lupin, gentleman och stortjuv (Arsène Lupin, gentleman, cambrioleur) (B. Wahlström, 1919)
William J. Locke: Vrakspillror (Derelicts) (Dahlberg, 1919)
Arnold Bennett: Leonora (B. Wahlström, 1919)
Edgar Wallace: Damen i svart (Zetterlund, 1927)
Ruby M. Ayres: Mannen-betvingaren (The eger search) (Åhlén & Åkerlund, 1927)