Kommunen markerar övergången mellan nordöstra Skånes skogsland och slättlandet i söder. I södra delen dominerar lerskiffer i berggrunden, vilket skapar ett svagt böljande slättlandskap med leriga och bördiga moränjordar, idealiska för jordbruk.
Hörby kommuns näringsliv kännetecknas främst av service, handel och jordbruk. Tillverkningssektorn stod i början av 2020-talet för 11 procent av sysselsättningen, medan jordbruket hade en betydande andel på nästan 9 procent.
Befolkningstrenden har, med undantag för enskilda år, varit positiv sedan kommunen bildades 1971.
Sedan mitten av 1990-talet har de borgerliga partierna dominerat lokalpolitiken, även om de ibland har samarbetat med partier från andra sidan blockgränsen under vissa mandatperioder.
1969 införlivades Östra Frosta och Långaröds landskommuner i Hörby köping. Hörby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hörby köping. 1974 införlivades en del ur Bjärsjölagårds kommun (Västerstad och Östraby).[6]
Kommunen ingick från bildandet till den 15 april 2002 i Eslövs domsaga och ingår sen dess i Lunds domsaga.[7]
Kommunen markerar gränsen mellan nordöstra Skånes skogsland och slättlandet i söder. I den södra delen dominerar lerskiffer berggrunden, vilket formar ett svagt böljande slättlandskap med leriga och bördiga moränjordar som lämpar sig väl för jordbruk. Mellan åkrarna finns små lövskogsdungar och planterade granar. I den norra delen av kommunen dominerar gnejser och graniter, vilket ger upphov till näringsfattiga, steniga och grusiga moränjordar som är svåra att odla. Det resulterar i små åkerfält och betesmarker insprängda i skogsmark.
På platån av Linderödsåsen finns flera myrmarker, varav några fortfarande är relativt orörda av dränering och utvinning av torv.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Hörby kommun
Hela riket
Bebyggelse (7,2 %)
Skog (44,1 %)
Öppen myrmark (1,1 %)
Jordbruksmark (47,4 %)
Övrig mark (0,3 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
Det finns nio naturreservat i Hörby kommun.
Fulltofta gård omfattar 971 hektar och bildades 1971.
Hörby fälad ligger i tätorten Hörbys nordvästra hörn. Beteslandskap med låga buskar och enstaka träd. Större delen av Hörby fälad är ett fornlämningsområde, så kallad fossil åkermark (fornåker) med röjningsrösen samt forngravar av järnålderstyp (stensättningar och domarringar). Lågedammen, en oval vattensamling, ligger mitt i fäladen.
Råby hällor ligger strax söder om Hörby tätort. Råby hällor blev naturreservat 2010 och omfattar 40 hektar. Reservatet består av två sammanlöpande bäckraviner med rester av fornåkrar längs sluttningarna.
Timan omfattar 5,9 hektar och bildades 2011.
Hjällen som ligger cirka 1 km söder om Södra Rörum omfattar 32,6 hektar och bildades 2011.
Även en liten del av naturreservatet Borstbäcken finns längst ner i sydvästra hörnet av kommunen.
I Hörby kommun finns även strövområdet Fulltofta vilket är Skånes största strövområde.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda område, Hörby församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2018–2022
Ordförande
SD
Anders Hansson
Förste vice ordförande
M
Lars-Göran Ritmer
Andre vice ordförande
C
Anders Larsson
Källa: Sölvesborgs kommun[14]
Övriga nämnder
Nämnder
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Socialnämnden
SD
Mona Olin
KD
Kristina Hansen
C
Yvonne Kulstad
Barn- och utbildningsnämnden
SD
Stefan Borg
M
Anette Persson
L
Ferid Vänerklint
Bygg- och miljönämnden
SD
Leif Rosvall
SD
Astrid Lofs
L
Birger Torkildsen
Tekniska nämnden
SD
Anders Hansson
SD
Leif Rosvall
C
Patrik Karlsson
Kultur- och fritidsnämnden
SD
Peter Johansson
SD
Anders Hansson
C
Thore Lennartsson
Valnämnden
M
Lars Lindwall
SD
Stefan Borg
C
Per-Christer Haraldsson
Nämnden för VA- och Räddningstjänst
SPI
Bengt Hedlund
Höörs kommun utser
Överförmyndarnämnden
SD
Ingrid Carlsson
Höörs kommun utser
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Hörby är i huvudsak en kommun som präglas av service, handel och jordbruk. Tillverkningssektorn står för 11 procent av sysselsättningen, medan jordbruket har en betydande närvaro, nästan 9 procent. Några av de ledande arbetsplatserna är kopplade till jordbruket, exempelvis KLS Ugglarps AB, som är inriktade på avelsverksamhet. Inom tillverkningsindustrin finns ett antal små och medelstora företag, som Nolato MediTech AB, specialiserade på komponenter i silikongummi, och Atos Medical AB, som fokuserar på utveckling och produktion av medicinska implantat – alla belägna i centralorten.[15]
7 542 st (49,35 %) varav 4 069 män och 3 473 kvinnor
Gifta
Antal (Andel)
5 418 st (35,45 %) varav 2 737 män och 2 681 kvinnor
Skilda
Antal (Andel)
1 526 st (9,98 %) varav 716 män och 810 kvinnor
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)
797 st (5,22 %) varav 169 män och 628 kvinnor
Könsfördelning
Män
7 691 (50,32 %)
Kvinnor
7 592 (49,68 %)
Åldersfördelning
0–14 år
2 598 st (17,00 %) varav 1 288 män och 1 310 kvinnor
15–24 år
1 632 st (10,68 %) varav 865 män och 767 kvinnor
25–54 år
5 683 st (37,19 %) varav 2 893 män och 2 790 kvinnor
55–64 år
1 980 st (12,96 %) varav 1 009 män och 971 kvinnor
65+ år
3 390 st (22,18 %) varav 1 636 män och 1 754 kvinnor
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [16]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Hörby kommun 1970–2020[16]
År
Folkmängd
1970
11 683
1975
11 871
1980
12 624
1985
12 915
1990
13 528
1995
13 798
2000
13 742
2005
14 274
2010
14 840
2015
15 020
2020
15 653
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Hörby kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 249, eller 14,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 15 283 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 087, eller 7,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 949 den 31 december 2002).[17]
Bakgrund 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
1 848
12,09 %
947
901
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
401
2,62 %
197
204
Inrikes födda med en inrikes född förälder
888
5,81 %
424
464
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
12 146
79,47 %
6 123
6 023
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Hörby kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[18]
Den 31 december 2016 hade 985 invånare (6,45 %), varav 567 män och 418 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[19]
Blasonering: Sköld delad i rött och silver, i övre fältet en våg upphängd på spetsen av ett svärd, båda av silver, i nedre fältet ett rött andreaskors.
Den övre bilden, vågskålen, är symbol för rättvisan och syftar på att Hörby från 1600-talet varit tingsplats i Frosta härad, medan den undre, andreaskorset, om skärningspunkten för vägar och ortens betydelse som vägknut. Vapnet fastställdes för Hörby köping1949 och övertogs direkt av kommunen då inga konkurrerande vapen fanns. Det registrerades hos PRV 1974.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”M i Hörby svänger om SD - samarbetet återupptas”. SVT Nyheter. 4 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/nytt-styre-i-horby-klart. Läst 4 oktober 2022.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021151525/http://mellanskane.lokaltidningen.se/2018-10-17/-Historiskt-%C3%B6gonblick-f%C3%B6r-SD-%E2%80%93-nu-tar-de-makten-i-H%C3%B6rby-3321799.html. Läst 21 oktober 2018.
^”Valresultat, mandatfördelning”. Sölvesborgs kommun. http://www.solvesborg.se/kommun-och-politik-/kommunfakta/valresultat-mandatfordelning-.html. Läst 29 november 2017.
^”Kommunfullmäktige, 27 november 2018”. Hörby kommun. Arkiverad från originalet den 27 december 2018. https://web.archive.org/web/20181227230247/https://mplusext-hby.unikom.se/committees/kommunfullmaktige/kommunfullmaktige-80498. Läst 27 december 2018.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017.
^”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.
^”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.