En intramolekylär bindning är ett samlingsnamn för de kemiska bindningar som verkar mellan atomerna i en och samma molekyl. Beroende på mekanismen bakom interaktionen kan de delas upp i några olika grupper som mer eller mindre går in i varandra: kovalent bindning, polär kovalent bindning och jonbindning. Inom proteinstruktur definieras primärstrukturen av intramolekylära bindningar, medan övriga strukturnivåer definieras i huvudsak av intermolekylära bindningar. Ett undantag är disulfidbindningar, som räknas till sekundärstrukturen trots att de är kovalenta. Exempel på intermolekylära bindningar är van der waalsbindning, dipol-dipol bindning och vätebindning.
| Kemiska bindningar |
|---|
| Intramolekylära
(starka) | Kovalenta | Efter symmetri | Sigma (σ) · Pi (π) · Delta (δ) · Fi (φ) | | Efter multiplicitet | 1 (enkel) · 2 (dubbel) · 3 (trippel) · 4 (kvadruppel) · 5 (kvintuppel) · 6 (sextuppel) | | Resonanta | Elektrondeficiens (3c–2e · 4c–2e) · Hyperkoordination (3c–4e) · Aromaticitet (Möbius · Super · σ · Homo · Spiro · σ-bishomo · Sfärisk · Y-) |
| | Metalliska | Metallaromaticitet | | | 0 |
| | Intermolekylära
(svaga) | | | | | Lågbarriär · Resonansassisterad · Symmetrisk · Divätebidning · C–H···O-växelverkan | | Icke-kovalenta | Mekanisk bindning · Halogenbindning · Aurofilicitet · Interkalation · π–π-växelverkan · Katjon–π · Anjon–π · Saltbrygga |
|
|
