Meteorologiåret 1867

Meteorologiåret 1867
1866  · 1867  · 1868
Humaniora och kultur
Konst · Litteratur · Musik · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Året 1867 var ett exceptionellt kallt år i norra Europa, vilket orsakade missväxt och hungersnöd i framför allt Finland och norra Sverige.

Händelser

Maj

  • Maj-juni – Norge upplever en extremt sen vår och sommar md snöfall i maj och juni.[1]

Juni

Juli

September

December

  • December - I Sverige uppmäts dygnsmedeltemperaturerna i Borås och Malmslätt till -5.0° respektive -7.0°, vilket innebär nytt lokalt rekord för månaden.[6]

Okänt datum

  • Utsira fyr i Norge börjar mäta dygnsmedeltemperatur.[7]
  • Sverige upplever en extremt kylig vår. Detta ledde till hungersnöd i Norrland. [8]
  • Brukssjöarna i Uppland är farbara med släde på isen in i maj, och till midsommarfirandet vid Österlövsta fanns inga utslagna björklöv i trakten att maja med, utan man var tvungen att resa till kusten där man kunde hämta några nyutslagna grenar.[9]
  • Temperaturmätningar på Vestlandets kust i Norge startar.[10].
  • Danmarks första isbrytare, Fyen, sätts in på Stora Bält.[11]

Födda

  • 12 januari – Reginald Hawthorn Hooker, brittisk meteorolog.
  • 26 januari – Jonas Westman, svensk meteorolog.

Referenser

Fotnoter

  1. ^ MET
  2. ^ Anders Norin (27 april 2010). ”Nu har Runn sköljt”. Dalarnas Tidningar. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418031526/http://www.dt.se/nyheter/falun/1.3081953-nu-har-runn-skoljt. Läst 19 mars 2013. 
  3. ^ SMHI
  4. ^ This Day in Weather History - August Arkiverad 21 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ SMHI
  6. ^ SMHI
  7. ^ MET
  8. ^ SMHI
  9. ^ Godår och nödår, några drag ur 1800-talets uppländska krisårskrönika, Märta Tamm-Götlind. Artikel i årsboken Uppland 1942
  10. ^ MET
  11. ^ DMI[död länk]

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Meteorologiåret 1867.
    Bilder & media