Missak Manouchian

Missak Manouchian
Missak Manouchian, .
Född1 september 1909[1]
Adıyaman[2][3], Turkiet
Död21 februari 1944[4][5][2] (34 år)
Mont-Valériens fästning[6][3], Frankrike
Begravdcimetière parisien d'Ivry
kartor och Panthéon[7]
Andra namnGeorges[3], Ա. Մանուշ och Մ. Ասուրեան
Medborgare iOsmanska riket
SysselsättningPoet[2][8][3], politiker, översättare[9], lathe operator[10], medlem av franska motståndsrörelsen[3][8], journalist, fackföreningsperson, snickare
Befattning
Chefredaktör, Tchank (1930–1931)[8]
Styrelsesekreterare, Armenian Relief Committee - French section (1935–1937)[9]
Chefredaktör, Zangou (1935–1937)[8]
Styrelsesekreterare, Union populaire franco-arménienne (1938–1939)[8]
Tech lead manager, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[3]
Befälhavare, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[3]
ArbetsgivarePanvor
Ayk (1922–1923)
Société Nouvelle des Forges et Chantiers de la Méditerranée (1924–1925)
Gévelot extrusion (1925–1926)
Citroën (1927–)[10]
Gnome et Rhône (1930–)
Tchank (1930–1931)[11]
nahit (1931–1935)
Hog (1935–1935)
Zangou (1935–1937)[2][12]
Nor guiank (1938–)
Gnome et Rhône (1940–1941)
Politiskt parti
Franska kommunistpartiet ()[3]
MakaMélinée Manouchian
(g. 1936–1944)[13]
Utmärkelser
Médaille de la Résistance (1947)[14][15]
Médaille de la Résistance (1970)[16]
Mort pour la France (1971)[17]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Missak Manouchian, född 1 september 1906, död 21 februari 1944, var en armenisk poet och kommunistisk aktivist, känd för sin roll i den franska motståndsrörelsen.

Biografi

Som ung överlevde Manouchian armeniska folkmordet, men miste båda sina föräldrar.[18] Han flyttade till Frankrike från ett barnhem i Libanon 1925. Där var han aktiv i kommunistiska armeniska litterära kretsar.

Under andra världskriget blev han aktiv i den franska motståndsrörelsen genom FTP-MOI, en grupp bestående av europeiska invandrare, inklusive många judar, som utförde lönnmord och bombningar av nazistiska mål.[19]

Manouchian och många av hans kamrater arresterades i november 1943 och avrättades av nazisterna vid Fort Mont-Valérien den 21 februari 1944. Han ses som en hjälte i den franska motståndsrörelsen och är, tillsammans med sin hustru Mélinée Manouchian, begravd i Panthéon i Paris.[18][20]

Källor

  1. ^ Le Monde, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Հայկական սովետական հանրագիտարան, vol. 7, 1981, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h] Le Maitron.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, 23557324, Missak Manouchian, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Missak Manouchian.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mémoire des hommes.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.paris-pantheon.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Mélinée Manouchian, Manouchian, Éditeurs français réunis, 1974.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, catalogue.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, tert.nla.am .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.lorientlejour.com .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.ordredelaliberation.fr .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] ”Invandrarna stod i täten för Frankrikes motstånd mot nazisterna”. DN.se. 26 februari 2024. https://www.dn.se/varlden/invandrarna-stod-i-taten-for-frankrikes-motstand-mot-nazisterna/. Läst 26 februari 2024. 
  19. ^ Riding, Alan (9 januari 2001). ”French Film Bears Witness To Wartime Complicity” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2001/01/09/movies/french-film-bears-witness-to-wartime-complicity.html. Läst 26 februari 2024. 
  20. ^ ”'With Manouchian, it is every foreign resistance fighter who is entering the Panthéon'” (på engelska). Le Monde.fr. 21 februari 2024. https://www.lemonde.fr/en/history/article/2024/02/21/with-manouchian-it-is-every-foreign-resistance-fighter-who-is-being-inducted-into-the-pantheon_6544938_157.html. Läst 26 februari 2024.