Mitin
Mitin FF är en biocid med det verksamma ämnet 2-2-(N'-(3,4-Diklorfenyl)ureido)-4-klorfenoxi)-5-klorbensensulfonsyra.´(C19H12Cl4N2NaO5S). Det används för att malsäkra ylle.
Mitin FF patenterades av Ciba-Geigy 1939 och tillverkades i företagets anläggning i Bayonne i Frankrike.[1] Det registrerades i USA första gången 1948[2] och återregistrerades 1996.[3] Det anses i USA ha låg toxicitet för däggdjur, om det inte intas. I Sverige godkändes Mitin FF första gången 1966, ett godkännande som upphörde 1 januari 1981.[4] En andra Mitin FF-produkt, högkoncentrerad Mitin FF, godkändes i Sverige 1987, ett godkännande som upphörde 1993.[5]
Verkan
Medlet är avsett att användas mot klädesmal genom att i flytande form blandas med färger i färgbad för ullgarn. Ämnet är, genom att en sulfonsyra-grupp ingår i molekylen, vattenlösligt i kokande vatten och säljs normalt i flytande form. Sulfonsyra-gruppen gör också att Mitin binder till ullen lika starkt som färgmedlet, vilket gör att bekämpningsmedlet stannar kvar i ylleprodukten också efter vatten- eller kemtvätt.
Mitinet förhindrar mallarven att producera det enzym den behöver för att bryta ned sin föda, som är keratin, det protein som ingår i ull.[6]
Industriell användning av Mitin
Yllegarnet impregneras med Mitin FF tillsammans med färger i färgbadet. Malmedlet tas upp av garnet på liknande sätt som färgämnet, vilket gör att det inte gnuggas eller tvättas bort vid normal rengörning. Användningen i garn till ylleprodukter som plädar och ryamattor har setts som en kvalitets- och prishöjande åtgärd.
Produkter av mitinbehandlat ull har marknadsförts med namnet Mitin, eller genom märkningar som ”malsäkrat”, ”mothproofed for life” eller ”maläkta”.
Mitin i Sverige
De bekämpningsmedel som efter andra världskriget använts för malimpregnering av ull i textilindustrin – Eulan, Mitin och DDT – är mycket stabila ämnen, vilket påverkat bedömningen av deras farlighet. Senare varianter av Eulan, som Eulan SPA, är fortfarande godkända i vissa EU-länder och Mitin FF är fortfarande godkänt i USA, medan dessa medel ej längre är godkända i Sverige.
Gamla, så kallade "malsäkra", yllefiltar och yllemattor räknas idag i Sverige som farligt avfall. Filtarna får inte slängas som hushållsavfall, utan ska destrueras på särskilt sätt.[7][8]
Kemikalieinspektionen avråder numera från att ha sådana äldre ylleprodukter i direkt kontakt med huden under lång tid och att undvika att barn använder dem.[4]
Se även
- DDT
Källor
Noter
- ^ ”Geigy - A Historic Dyestuffs Company på www.colorantshistory.org”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422011229/http://www.colorantshistory.org/Geigy.html. Läst 12 mars 2021.
- ^ Mitin FF i Environment Protection Agency:s R.E.D. Facts, juni 1996
- ^ Reregistration Eligibility Decision, EPA på archive.epa.gov
- ^ [a b] Mitin ff flytande på Kemikalieinspektionens webbplats, läst den 11 mars 2021
- ^ Mitin FF högkonc. på Kemikalieinspektionens webbplats
- ^ R.Burgess: Protection of wool against insects by mitin FF and DDT i Journal of the Society of Chemical Industry, Volume 68, Issue 4, april 1949, sidorna 121-126 (hel artikel bakom betalvägg)
- ^ Malsäkra ullfiltar räknas som farligt avfall på Nyköpings kommuns webbplats, läst den 11 mars 2021
- ^ Kemiska ämnen i textil / Äldre textilier kan innehålla bekämpningsmedel på Kemikalieinspektionens webbplats, läst den 12 mars 2021]
Externa länkar
- Struktur
- Finns det DDT i din gamla filt?, Loppmarknadsarkeologerna i Sveriges Radio den 1 april 2017
