Nikolaj Fedorenko
Nikolaj Fedorenko | |
Född | 27 oktober 1912 (g.s.)[1] eller 1912[2] Pjatigorsk[3] |
---|---|
Död | 2 oktober 2000[4][1][5] eller 2000[2] Velingrad, Bulgarien |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland, Sovjetunionen och Ryssland |
Utbildad vid | Moskavs institut för orientaliska studier |
Sysselsättning | Filolog, offentlig person, universitetslärare, statsperson, orientalist, diplomat |
Befattning | |
Rysslands ständige representant i FN Ambassadör | |
Arbetsgivare | Sovjetunionens utrikesdepartement |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti | |
Utmärkelser | |
Leninorden Hedersmärke-orden Medalj "för tapperhet i arbetet" Oktoberrevolutionsorden Folkens vänskapsorden Arbetets Röda Fanas orden Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” | |
Redigera Wikidata |
Nikolaj Trofimovitj Fedorenko (ryska: Николай Трофимович Федоренко), född den 9 november 1912 i Pjatigorsk, Kejsardömet Ryssland, död den 2 oktober 2000, var en sovjetisk diplomat och sinolog.
Biografi
Fedorenko hade examen från Moskvas institut för orientaliska studier, 1937, och 1954 erhöll han rang av befullmäktigad ambassadör för Sovjetunionen.
År 1955–1958 var han vice utrikesminister, och sedan sovjetisk ambassadör i Japan 1958–1962, där han efterträdde Ivan Tevosian. Åren 1963–1968 var han Sovjetunionens permanente delegat i FN och sovjetisk representant i FN:s säkerhetsråd.
Fedorenko fick professors titel 1953 och var efter 1968 verksam vid sovjetiska vetenskapsakademins Asieninstitut samt under åren 1970–1988 chefredaktör för en tidskrift för utländsk litteratur.
Utmärkelser
Fedorenko har skrivit ett flertal verk om kinesisk historia och japansk kultur samt kinesisk klassisk och modern litteratur. Han blev hedersmedlem i Tokyos sinelogiska institut 1961 och hedersledamot av florentinska Konsthögskolan 1975. Två gånger tilldelades han Leninorden och fick fyra andra ordnar samt ett stort antal medaljer.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1974
Noter
- ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1111887985, läst: 31 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Люди и судьбы. Биобиблиографический словарь востоковедов - жертв политического террора в советский период (1917-1991), Izdatelʹstvo "Peterburgskoe Vostokovedenie", 2013, ISBN 978-5-85803-225-0, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Федоренко Николай Трофимович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Nikolai Fedorenko, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Nikolaj T. Fedorenko, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]