Oration

Uppslagsordet ”Orera” leder hit. För en kommun i Spanien, se Orera (kommun). För kommunens huvudort, se Orera (kommunhuvudort).

Oration var en typ av tal som hölls inom 1600-talets universitetsväsende.

I orationerna använde man sig av och övade sig i den klassiska retorikens finesser och stilgrepp. De var en återkommande och festlig händelse i universitetslivet, om än inte lika grundläggande och vanlig som disputationen, och var ett krav för att uppnå graden magister. De arrangerades av professorer i retorik eller poesi. Minst 372 orationer hölls vid Uppsala universitet under 1600-talet, mellan 1638 och 1699 nästan 200 vid akademien i Åbo och mellan 1635 och 1655 drygt 200 vid universitetet i Dorpat.[1]

Många orationer var någon form av hyllningstal; exempelvis hölls under 1630-talet många orationer till något svenskt landskap.[1] I den mån orationen klamrat sig kvar i universitetsvärlden som utanför, är betydelsen ändrad till högtidligt tal eller hyllningstal utan någon betydelse för examina.

Etymologi och användning

Oration kommer från latinets oratio, 'tal'[2], till orera, av latinets orare ’tala’, som på modern svenska betyder att "tala länge (och högstämt) om något, ofta till någon tämligen ointresserad lyssnare".[3] I denna betydelse finns ordet belagt sedan 1805.[3]

I äldre texter (från 1600- och 1700-talen) avsåg orera dock "högtidligt tal i skola, vid universitet eller prästmöte och dylikt, eller i fråga om retorisk talövning i skola"[4].

Till verbet orera finns förutom oration, även substantiven orerande och orering[4][3], med betydelsen högtidstal[5] eller tal i samband med disputation[6].

Källor

  • Benny Jacobsson, Ad regionem illustrandam — 1600-talets lovtal till landskapen, publicerad på internet den 29 mars 2006, ursprungligen i Retorik (Idéhistoriska uppsatser 32) Stockholm 1998, red. Bo Lindberg.

Noter

  1. ^ [a b] Jacobsson, Ad regionem illustrandam
  2. ^ ”Oration”. Nationalencyklopedins ordbok. http://www.ne.se/sve/oration. Läst 2 juli 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Orera”. Nationalencyklopedins ordbok. http://www.ne.se/sve/orera. Läst 2 juli 2014. 
  4. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Orera
  5. ^ ”Oration”. SAOL. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714224651/http://sok.saol.se/pages/P651_M.jpg. Läst 2 juli 2014. 
  6. ^ Svenska Akademiens ordbok: Disputation
v  r
Retorik
Genrer

Termer
Aptum · Arete · Argument (Entymem · Epikirem · Fallasi · Paradigm · Pro et contra) · Attentum · Benivolum · Copia · Dekorum · Disposition (Exordium · Narratio · Propositio · Argumentatio · Conclusio) · Docilem · Doxa (Endoxa) · Eunoia · Fronesis · Identifikation · Imitatio · Kairos · Locus · Medel för att övertyga (Ethos · Logos · Pathos) · Minnespalats · Partes (Intellectio · Inventio · Dispositio · Elocutio · Memoria · Actio) · Persuasio · Pistis · Retor · Den retoriska situationen · Statusläran (Coniecturalis · Definitionis · Qualitatis · Translationis) · Stil (Låg · Mellan · Hög) · Stilfigur (Ornament · Trop) · Talarens tre plikter (Docere · Delectare · Movere) · Vir bonus · Vältalighet
Retoriker
Antiken
Medel- och tidigmodern tid
Hobbes · Erasmus · Pizan · Ramus · Smith · Vico
Modern tid
Verk
Analys
Historia
Se även