Ovanåkers kommun består till stor del av skogsmark med stort inslag av myrar och sjöar. Norra delen av kommunen har storkuperade former. Kring Voxnans slingrande dalgång finns kommunens odlingsmark. Sedan länge domineras det lokala näringslivet av trävaruindustrin. Bland företag inom denna sektor återfanns i början av 2020-talet kommunens största privata arbetsgivare Svenska fönster.
Invånarantalet nådde en topp i början av 1980-talet. Därefter har trenden varit negativ även om en viss ökning återigen kunnat skönjas i början av 2020-talet. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av blocköverskridande koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Alfta, Ovanåker och Voxna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Ovanåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ovanåkers landskommun. 1977 införlivades området Alfta genom en överföring från Bollnäs kommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sedan dess i Hudiksvalls domsaga.[6]
Ovanåkers kommun består till stor del av skogsmark med stort inslag av myrar och sjöar. Berggrunden har en vågig överyta och är nästintill helt täckt av storblockig morän. Norra delen av kommunen har storkuperade former, det högsta berget Räkaklitt når där 497 meter över havet. Kring Voxnans slingrande dalgång finns kommunens odlingsmark med leriga jordar nedströms mot Edsbyn medan sandjordar dominerar i dalens övre oreglerade delar. Där hittas också fria forssträckor, exempelvis Hylströmmen. Genom kommunen går även Voxnans biflöde Gryckån, även den med ett mjukt slingrande meanderlopp.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Ovanåkers kommun
Hela riket
Bebyggelse (2,2 %)
Skog (89,8 %)
Öppen myrmark (4,6 %)
Jordbruksmark (3,3 %)
Övrig mark (0,2 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns fem naturreservat i Ovanåkers kommun. Samtliga utom Bursjöberget var även klassade som Natura 2000-områden.[9]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Alfta-Ovanåkers församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall helt överensstämmer med socknarna:[14]Alfta, Ovanåker och Voxna.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Samma koalition fortsatte styra, men i minoritet, efter valet 2014.[15] Miljöpartiet förlorade sitt enda mandat i valet 2018, men koalitionen, nu bestående av Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna, fortsatte styra i minoritet.[16] Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.[17]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen har 11 ledamöter. Mandatperoden 2019–2022 är dessa:[19]
Håkan Englund (S), ordförande
Mikael Jonsson (M))
Ylva Ivarsson (S)
Tomas Bolen (S)
Kent Olsson (L)
Hans Jonsson (C)
Gun-Marie Swessar (C)
Björn Mårtensson (C)
David Parhans (C)
Jennie Forsblom (KD)
Inge Eriksson (SD)
Övriga nämnder
Mandatperioden 2018–2022 finns fem nämnder: socialnämnd, barn- och skolnämnd, gymnasie- och utbildningsnämnd, miljö- och byggnämnd och teknisk nämnd.[20]Överförmyndarnämnden är kommungemensam med kommunerna Bollnäs och Ljusdal, med Bollnäs som huvudman.[21]
Nämnd
Ordförande
(2018–2022)
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Carina Nordqvist[22]
–
?
Barn- och utbildningsnämnden
S
Jan-Åke Lindgren[23]
?
Miljö- och byggnämnden
S
Per Helgesson[24]
–
?
Tekniska nämnden
–
?
–
?
Valnämnden
–
?
–
?
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Sedan länge domineras det lokala näringslivet av trävaruindustrin. Bland företag inom denna sektor återfanns i början av 2020-talet Svenska fönster AB, AB Edsbyverken och Edsbyporten AB och Nefab Packaging AB. Andra större företag var SNA Europe AB.[7] Största privata arbetsgivaren år 2022 var Svenska Fönster Aktiebolag med 825 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv med &&&&&&&&&&&01125.&&&&&01 125 anställda.[25]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av Riksväg 50 och länsväg 301. Genom kommunen går även länsvägarna 294 och 296. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Orsa–Bollnäs.[7]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 474 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 197:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Ovanåkers kommun 1970–2020[26]
År
Folkmängd
1970
13 153
1975
13 446
1980
13 785
1985
13 613
1990
13 558
1995
13 256
2000
12 491
2005
11 873
2010
11 440
2015
11 469
2020
11 672
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 811, eller 7,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 432 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 320, eller 2,62 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 193 den 31 december 2002).[27]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ovanåkers kommun 11 432 personer. Av dessa var 743 personer (6,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[28]
Det finns fornlämningar efter människor från mellersta delen av stenåldern och framåt. Exempel på sådana lämningar är boplatser och lösfynd av stenåldersartefakter, så som stenyxor, stenklubbor, knivar och mejslar, både från mesolitisk tid (8000-4100 f.Kr) samt från neolitisk tid (4100-1700 f.Kr.). Dessa lämningar återfinns till största del vid Voxnans stränder samt vid sjöar och vattendrag i anknytning till denna. Lämningarna tyder på att fasta bebyggelser med odlingsmark etablerades under slutet av stenåldern.[29] Från bronsåldern finns ett flertal monumentala rösen. Vid Gårdberget finns två fångstgropar daterade till bronsålden. Bland artefakter har hittats en pilspets i kvartsit, en holkyxa i brons och en kruka med matrester som daterats till sen bronsålder.[30] Från äldre järnåldern finns inga bosättningar inom kommunens gränser. Det finns dock enstaka gravar i Ovanåkers socken. Det finns ett fåtal bevarade gravfält i Ovanåker, och de som finns har daterats till yngre järnålder.[31]
Från yngre järnåldern finns desto mer bevarat. Järnmalmråvara samt mark för betesdrift och jordbruk ledde till en omfattande expansion av bebyggelsen. Främst finns fynd kring Voxnans odlingslandskap.[32] Området som idag utgör kommunen, liksom hela Hälsingland, kännetecknas av en intensiv tidigmedeltida bebyggelseexpansion. Det finns exempelvis bevarade fäbodvallar. Under medeltiden uppfördes också bland annat Alfta kyrka.[33] Bland lämningar efter 1527 finns bebyggelselämningar, begravningsplatser och röjningsröseområden efter skogsfinnarna (svedjefinnarna).[34]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en sångsvan av silver med näbb av guld, simmande över en av vågskuror bildad sänkt bjälke och ovan till vänster åtföljd av en öppen krona, båda av guld.
Ovanåkers landskommun antog ett vapen år 1956 med en svan som hade en krona runt halsen. Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet men blev aldrig fastställt i högsta instans. När den nya kommunen skulle låta registrera vapnet befanns det olämpligt, då samma motiv användes av området Stormarn i Tyskland. Efter en modifiering kunde vapnet registreras hos PRV år 1987. Alfta hade också ett vapen vars giltighet upphörde 1974 genom sammanläggning med Bollnäs.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Ovanåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ovan%C3%A5ker. Läst 15 december 2022.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 20 december 2022.
^”Andån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/andan.html. Läst 20 december 2022.
^”Tunderåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/tunderasen.html. Läst 20 december 2022.
^”Voxnan och Hylströmmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/voxnan-och-hylstrommen.html. Läst 20 december 2022.
^”Ålkarstjärnarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/alkarstjarnarna.html. Läst 20 december 2022.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Den politiska ledningen i Ovanåkers kommun - Ovanåkers kommun”. web.archive.org. 12 november 2014. Arkiverad från originalet den 12 november 2014. https://web.archive.org/web/20141112204457/http://www.ovanaker.se/nyhetsarkiv/nyheter2014/denpolitiskaledningeniovanakerskommun.5.473e7f911488395e26915ba2.html. Läst 15 december 2022.
^Åhlström, Emma (23 november 2018). ”Klart med styret i Ovanåker – S, M och L fortsätter tillsammans”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/klart-med-styret-i-ovanaker-s-m-och-l-fortsatter-tillsammans. Läst 15 december 2022.
^Boman, Pär; Gävleborg, P4 (1 november 2022). ”Socialdemokraterna och Centerpartiet ska styra i Ovanåker”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/s-och-c-ska-styra-i-ovanaker. Läst 15 december 2022.
^”SAMMANTRÄDESPROTOKOLL” (PDF). Ovanåkers kommun. 21 november 2022. sid. 7. https://www.ovanaker.se/download/18.f79ca6918464149bc8c4b9/1669793992121/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202022-11-21.signerad.pdf. Läst 15 december 2022.
^”Kommunfullmäktiges protokoll”. Ovanåkers kommun. 17 december 2018. https://www.ovanaker.se/download/18.4807d70b167d930e89ee5acc/1547122004926/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202018-12-17.pdf. Läst 2 januari 2021.
^”Nämnder”. www.ovanaker.se. 18 oktober 2017. https://www.ovanaker.se/lattlast/vembestammerikommunen/namnder.1380.html. Läst 20 december 2022.
^”Överförmyndare/god man”. www.ovanaker.se. 11 september 2017. https://www.ovanaker.se/stodochomsorg/overformyndaregodman.1228.html. Läst 20 december 2022.
^”Socialnämnden”. www.ovanaker.se. 1 februari 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/socialnamnden.91.html. Läst 20 december 2022.
^”Barn- och utbildningsnämnden”. www.ovanaker.se. 10 februari 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/barnochutbildningsnamnden.86.html. Läst 20 december 2022.
^”Miljö- och byggnämnd”. www.ovanaker.se. 26 juli 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/miljoochbyggnamnd.90.html. Läst 20 december 2022.
^”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 15 december 2022.
^”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
Eriksson, Katarina (2014) (PDF). Fornlämningar och kulturmiljöer i Ovanåkers kommun. Balder arkeologi. https://www.ovanaker.se/download/18.c57974c15a9cae3c86ce9aa/1489735251242/Fornl%25C3%25A4mningar%2520och%2520kulturmilj%25C3%25B6er%2520i%2520Ovan%25C3%25A5kers%2520kommun-2014.pdf. Läst 15 december 2022
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ovanåkers kommun.