Rosabröstad hök
| Rosabröstad hök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Tachyspiza |
| Art | Rosabröstad hök T. rhodogaster |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tachyspiza rhodogaster | |
| Auktor | (Schlegel, 1862) |
| Synonymer | |
| |
Rosabröstad hök[2] (Tachyspiza rhodogaster) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]
Utseende och läte
Rosabröstad hök är en liten hökfågel med gula ögon, limegrön näbbrot och gula ben. Den vuxna fågeln är skiffergrå ovan, med vinrött bröst och smutsvitt på buk och "lår". Ungfågeln är rostfärgad ovan med karakteristiska svartaktiga fläckar och band samt kraftigt streckad ljus undersida.[4]
Arten är mycket svår att skilja från småhöken, men den största honan vinbröstad hök har längre kropp, kraftigare näbb samt längre tår och stjärt än den största småhöken. Ljusa ögon skiljer den från fläckstjärtad hök samt från adulta tajgahök och kinesisk hök, medan avsaknad av vitt vidare skiljer den från fläckstjärtad hök och inga tvärband på "låren" skiljer den från adult tajgahök. Kinesisk hök saknar den kraftigt tecknade vingundersidan hos rosabröstad hök.[4]
Lätet beskrivs i engelsk litteratur som "kew-kew-ke-ke-ke-ke", mörkare än hos småhök.[4]
Utbredning och systematik
Rosabröstad hök delas in i tre underarter med följande utbredning:[1]
- Accipiter rhodogaster rhodogaster – förekommer på Sulawesi
- Accipiter rhodogaster butonensis – förekommer på öarna Muna och Butung
- Accipiter rhodogaster sulaensis – förekommer i Banggaiöarna och Sulaöarna
Vissa inkluderar butonensis i nominatformen.[3]
Levnadssätt
Rosabröstad hök hittas huvudsakligen i skogsområden, från kusten upp in i bergstrakter, men även i mangroveträsk och öppna skogsmarker. Arten kretsflyger ej.[4]
Släktestillhörighet
Arten placerades tidigare i släktet Accipiter. Genetiska studier visar dock att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt, där kärrhökarna i Circus är inbäddade, men också släktena Erythrotriorchis och Megatriorchis.[5][6][7][8][9][10] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däriblamd Tachyspiza.[11][3]
Status och hot
Trots att världspopulationen uppskattas till endast mellan 1 000 och 10 000 par och att den dessutom minskar på grund av habitatförstörelse anses den inte hotad av internationella naturvårdsunionen IUCN.[1] Utbredningsområdet är inte tillräckligt litet eller minskningen i antal inte tillräckligt kraftig.
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Accipiter rhodogaster Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2. Referensfel: Taggen
<ref>är ogiltig; namnet "IOC" definieras flera gånger med olika innehåll - ^ [a b c d] Clark, W. S., G. M. Kirwan, and F. Jutglar (2020). Vinous-breasted Sparrowhawk (Accipiter rhodogaster), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.vibspa1.01
- ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
- ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
- ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
- ^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
- ^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
- ^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
Externa länkar
Wikispecies har information om Tachyspiza rhodogaster.Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Tachyspiza rhodogaster.Bilder & media- Läten på xeno-canto.org
|
