Samuel Daniel
| Samuel Daniel | |
 | |
| Född | 1562[1][2][3] eller 1563[4] Taunton[5], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 14 oktober 1619[6][7][8] Beckington, Storbritannien |
| Begravd | Church of St George, Beckington |
| Medborgare i | Kungariket England och Storbritannien[9][10][5] |
| Utbildad vid | Oxfords universitet Hertford College  |
| Sysselsättning | Poet[11][10][4], dramatiker[10], historiker[11][12], författare[13][14] |
| Befattning | |
| Storbritanniens poet laureate | |
| Redigera Wikidata | |
Samuel Daniel, född 1562, död den 14 oktober 1619, var en engelsk skald och historieskrivare.
Daniel innehade flera ämbeten vid hovet. Han skrev sonetter, romanser, tragedier och maskspel med mera samt utmärkte sig genom tankerikedom och fin smak.
Som Daniels huvudarbete nämns den stora dikten History of the civil wars between York and Lancaster. Hans verk utgavs av Grosart i 3 band 1885-1887.
Källor
- Daniel, Samuel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ British Museum person-institution thesaurus, Samuel Daniel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Michael S. Hart, Project Gutenberg, Project Gutenberg Literary Archive Foundation, Samuel Daniel, läst: 9 oktober 2017, licens: Unlicense.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, discovery.nationalarchives.gov.uk , läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MusicBrainz artist ID, läs online, läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Samuel Daniel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 13718164, Samuel Daniel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, Samuel Daniel, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, läs onlineläs online, läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n50037792, läs online, läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, librariesaustralia.nla.gov.au , läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, data.cerl.org , läst: 6 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|
