Sund, Åland
- För den norska kommunen, se Sund kommun, Hordaland.
Sund | ||
Kommun | ||
| ||
Land | Finland | |
---|---|---|
Landskap | Åland | |
Administrativt centrum | Björby | |
Area | 184,31 km²[1] | |
- land | 108,2 km² | |
Folkmängd | 1 019 (2021-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 9,42 invånare/km² | |
Politik | ||
- Kommun-/stadsdirektör | Andreas Johansson | |
- Kommunfullmäktiges ordförande | Dorita Lindholm | |
- Kommunstyrelsens ordförande | Mats Ekholm | |
- Politisk fördelning | (15) - C: 5 - Lib: 4 - Lista A: 3 - Soc: 2 - Ob: 1 | |
Kommunkod | 771 | |
Geonames | 635817 | |
Läge - Latitud: - Longitud: | 60°15′00″N 20°07′00″Ö / 60.25000°N 20.11667°Ö / 60.25000; 20.11667 | |
Språk - Svenska: - Finska: - Övriga: | 87,9 %[3] 4,4 %[3] 7,7 %[3] | |
Administrativa data | | |
| ||
Webbplats: www.sund.ax | ||
Sund är en kommun på Åland i Finland. Den ligger i nordost på den åländska huvudön (fasta Åland) och cirka 20 kilometer från Mariehamn, Ålands huvudort. Sund har &&&&&&&&&&&01019.&&&&&01 019 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&&0108.200000108,2 km². Sedan 2004 har kommunfullmäktige i Sund 15 ledamöter och kommunstyrelsen 6 ledamöter. Kommunkansliet ligger i byn Björby.
Sunds kommun styrs och förvaltas i enlighet med kommunallagen för landskapet Åland (1997:73), som till vissa delar avviker från den finländska kommunallagen. Detta är en följd av den självstyrelse som Åland har sedan början av 1920-talet och som ger landskapet egen lagstiftningsbehörighet på många områden.
Näringsliv
Sund är en turistkommun tack vare flera välbesökta sevärdheter och en populär golfbana i Kastelholm. Flertalet arbetsplatser i kommunen finns inom servicenäringarna. Det finns också många småföretagare inom jordbruket, byggbranschen och turistnäringen. Till de största arbetsgivarna hör Sunds kommun. Ett detaljplanerat industriområde finns i byn Svensböle invid landsvägen genom kommunen. Där är tre företag etablerade samt kommunens återvinningscentral.[4]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sunds kommun 1975–2020[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1975 | 926 | |||
1980 | 939 | |||
1985 | 920 | |||
1990 | 948 | |||
1995 | 968 | |||
2000 | 1 013 | |||
2005 | 1 031 | |||
2010 | 1 019 | |||
2015 | 1 031 | |||
2020 | 1 007 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Historia
- För tiden före 1860-talet, se Sunds församling, Åland.
Sunds kommun tillkom när de gamla församlingarna i Finland (kyrksocknarna och kapellen) organiserades om enligt 1865 års förordning om kommunalförvaltning. Sunds församling behöll ansvaret för de kyrkliga frågorna, medan ett nytt förvaltningsorgan inom samma geografiska område, Sunds landskommun (numera Sunds kommun), övertog ansvaret för världsliga uppgifter.[6]
Historiska sevärdheter
Sund utsågs 1993 till ett av 27 nationallandskap i Finland tack vare bygdens många forn- och kulturminnen.[4] De mest betydande sevärdheterna är:
- Kastelholms slott, Ålands enda medeltida borg. I direkt anslutning ligger friluftsmuseet Jan Karlsgården och fängelsemuseet Vita Björn.
- Bomarsunds fästning från 1800-talet, sprängd till ruiner efter slaget vid Bomarsund. På området ligger Bomarsunds besökscenter, öppnat 2022.
- Sunds kyrka helgad Johannes Döparen från 1200-talet är Ålands största kyrka.
Geografi
Sunds gränser har varit oförändrade sedan kommunens tillkomst.
I Sund finns 28 byar:
Berg, Björby, Brändbolstad, Bomarsund och Prästö (med Bomarsunds fästning), Domarböle, Finby, Gesterby, Gunnarsby, Hulta, Högbolstad, Jussböle, Kastelholm (med Kastelholms slott), Kulla, Lappböle, Lövvik, Mångstekta, Persby, Prästgården, Rosenberg (tidigare Håkanböle), Sibby, Smedsböle, Strömbolstad, Sundby, Svensböle, Tosarby, Tranvik, Träsk och Vivastby.
Delvik är ett bosättningsområde vid viken med samma namn på gränsen mellan Sibby och Mångstekta.
Vidare kan nämnas öarna Fastersbyön och Tingön, sunden Bomarsund och Slottssundet samt naturreservatet Prästgårdsskogen. Mellan Vårdö och Sunds kommuner ligger Simskälafjärden och Vargatafjärden.
Kommunvapen
Sunds kommuns vapen antogs av kommunalfullmäktige den 27 december 1947 och fastställdes av Ålands landskapsnämnd den 19 december 1951.
Vapenbeskrivningen (blasoneringen) lyder: I rött fält en krenelerad försvarsmur med torn av guld, krönt med en gyllene vindflagga.[7]
Bilder från Sund
- Kastelholms slott.
- Bomarsunds fästning.
- Gamla Prästöbron.
- Sunds kyrka.
Källor
- ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c] ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019.
- ^ [a b] ”Sund i siffror”. Sunds kommun. https://www.sund.ax/sund-siffror. Läst 5 augusti 2024.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ Lindh, Kurt (1998). Det åländska samhället. sid. 107. ISBN 952-90-9864-2
- ^ Riksarkivet, Helsingfors. Heraldica I > I Vaakunat (1860-1997), I:15, Ahvenanmaan kuntien vaakunat (1947–1987): Tiedosto 12 (1951-12-19), https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5743115664&aineistoId=519615933.
Vidare läsning
- Danielsson, Axel; Papp David (1987). I Sund: Axel Danielssons skildringar av livet i hemsocknen. Sunds närings- och hembygdsnämnds skriftserie, nr 2, 0785-6539. Sund: Sunds närings- och hembygdsnämnd. Libris 8041150. ISBN 9519991336
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Sund, Åland.Bilder & media
- Sunds kommun
|