Zemstvo

Ukas från 1864

Zemstvo (ryska: земство) var en form av lokal representation, främst på landsbygden, i Ryska imperiet som infördes av tsar Alexander II den 1 (nya stilen: 13) januari 1864. Zemstvo fanns på två nivåer, dels på provinsnivå i guvernementen och dels i varje ujezd (krets).[1]

Varje zemstvo bestod av en församling av valda ledamöter och en styrelse, som utsågs av församlingen. Enligt det ukas som följde zemstvolagen skulle församlingarna delta i den offentliga administrationen, särskilt i frågor som gällde ekonomiska omständigheter och lokalbefolkningens välfärd. I teorin skulle varje guvernement och krets upprätta zemstvoer, men i praktiken kom de enbart att skapas i två tredjedelar av provinserna i den Europeiska delen av Ryssland.[1]

Kretsrepresentationen (zemskoje sobranie) bestod av deputerade valda vart tredje år i förhållande till invånarnas antal, av de sex kurier, som utsåg riksdumans ledamöter efter 1905. Den sammanträdde minst en gång om året; under mellantiden ersattes den av ett ständigt, verkställande utskott (zemskaja uprava).

Guvernementsrepresentationen bestod av för tre år av kretsrepresentationen utsedda medlemmar och tillsatte även för den tid, då den ej var samlad, ett verkställande utskott. Representationerna handlade frågor, som rörde förvaltningen av områdets egendomar och inkomster, välgörenhetsanstalter, underhåll och byggande av allmänna hus (även kyrkor), vägar och broar, skolor och hälsovård; det tillkom dem att vidta åtgärder för att bland annat förebygga fattigdom, främja handel och industri, fördela skatterna till staten och bestämma lokala skatter.

I teorin hade dessa representationer således en ej ringa betydelse; men i verkligheten kunde de föga uträtta, eftersom de statliga skatterna var så höga, att nya pålagor för undervisning, hälsovård och liknande fick hållas mycket låga. Dessutom övervakades zemstvons beslut avundsjukt av centralregeringens representant, guvernören, och annullerades omedelbart, så snart avvek från den anda som för tillfället var rådande vid hovet. Olydnad bestraffades med upplösning. Likväl verkade dessa representationer i flera guvernement (endast 36 guvernement, främst i Storryssland, hade 1916 sådana) inte obetydligt, särskilt för folkundervisningen, och gjorde omfattande undersökningar rörande jordbrukets och industrins ställning.

I romanen Anna Karenina, som Lev Tolstoj skrev 1873–1877, ett årtioende efter representationens införande, har en av huvudfigurerna, Levin, tidigare varit ledamot av en zemstvo. I en svenskspråkig utgåva har detta översatts med landsting. Sveriges landsting infördes 1863 (enligt beslut 1862).

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Shmuel Galai, red (1973). The origins of zemstvo radicalism. Cambridge Russian, Soviet and Post-Soviet Studies. Cambridge University Press. sid. 5–33. doi:10.1017/cbo9780511470691.004. ISBN 978-0-521-52647-0. https://www.cambridge.org/core/books/abs/liberation-movement-in-russia-19001905/origins-of-zemstvo-radicalism/ABFA5BE0C8012E497B07C6240598066B. Läst 16 augusti 2024