Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Närheten till Göteborg påverkar även det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerades sysselsättningen av den offentliga sektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 2014 har kommunen styrts av blocköverskridande koalitioner.
Kungälvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungälvs stad, Marstrands stad, Hermansby, Romelanda och Ytterby landskommuner samt delar ur Kode landskommun (Hålta, Solberga). 1974 utbröts och överfördes till Göteborgs kommun området Rödbo och en mindre del av Ytterby.[5]
Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Nordre älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kommunen har gott om småsjöar, många av dem i Svartedalens skogsområden.
Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälvs kommun. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.
Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[7]
Kungälvs kommun
Hela riket
Bebyggelse (11,1 %)
Skog (45,9 %)
Öppen myrmark (1,4 %)
Jordbruksmark (22,5 %)
Övrig mark (19,1 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 20 naturreservat i Kungälvs kommun. Däribland de kustnära reservaten Tofta och Ödsmåls kile. Även flera öar är skyddade, däribland Marstrand och Älgön.[8] Ungefär 18,1 procent (14,8 procent av landytan) av Kungsälvs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&05363.&&&&&05 363 hektar.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i minoritet. Valet 2014 ledde till delvis maktskifte när en blocköverskridande koalition – bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Utvecklingspartiet – kom till makten. Fokus uppgavs ligga på "Fler jobb, fler och mer attraktiva bostäder i kommunen, minskad segregation och minskad klimat- och miljöpåverkan".[11] En ny blocköverskridande koalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna fick förtroende att styra under mandatperioden 2018–2022. Moderaten Anders Holmensköld sa i en kommentar efter att det nya styret presenterats att "M och S har stått på varsin sida sedan 1904, men där vi möts nu är synen på ansvarsfrågan och på välfärden".[12]
Valet 2022 ledde till delvis maktskifte där Centerpartiet byttes ut mot Miljöpartiet.[13]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun utgörs av 17 ordinarie ledamöter.[15] Under kommunstyrelsen finns tre utskott: Utskottet för Trygghet och stöd, Utskottet för Samhälle och utveckling samt Utskottet för Bildning och lärande.[16]
Kommunstyrelsens ordförande är sedan 2014 Miguel Odhner.
Övriga nämnder
Förutom de obligatoriska nämnderna finns följande nämnder i kommunen:[17]
En av Nordens äldsta städer, Kongahälla, låg i det område som senare blev Kungälvs kommun. Där fanns Kastala kloster på Klosterkullen. Numer återstår endast lämningar efter det tidigare klostret.[26] I närheten ligger ett stort gravfält med 120 fornlämningar så som högar, en domarring, resta stenar och runda, ovala, tresidiga samt skeppsformiga stensättningar. I närheten finns också ruinerna efter den medeltida borgruinen Ragnhildsholmen och Kastellegården med Ytterby gamla kyrkoruin.[27]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.
Detta vapen har tidigare förts av Kungälvs stad och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen. Bohusläns landskapsvapen bygger på Kungälvs vapen. Även staden Marstrand hade ett vapen vars giltighet upphörde när båda städerna blev en del av Kungsälvs kommun 1971. Den nya kommunen valde att föra den gamla staden Kungsälvs vapen oförändrat.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Klart med nytt styre i Kungälv | Kungälvs kommun”. web.archive.org. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210001515/http://www.kungalv.se/Gemensamma_nyheter/Klart-med-nytt-styre-i-Kungalv/. Läst 7 maj 2023.
^Olausson, Josefine; Youcefi, Fouad (2 oktober 2018). ”Politiska styret klart i Kungälv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/politiska-styret-klart-i-kungalv. Läst 7 maj 2023.
^Berg, Katarina (28 september 2022). ”Kungälvstrion går i graven – nytt parti kliver in”. Kungälvs-Posten. https://www.kungalvsposten.se/nyheter/mp-s-och-m-i-ny-politisk-majoritet.1ae73a5e-96ed-49de-8946-2463c828d605. Läst 7 maj 2023.
^”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/87044574-bac2-4ba3-8a7c-70eeb8122720. Läst 9 juni 2024.
^”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/f4a7eca4-0628-41f2-99ca-99fa93acdfaa. Läst 9 juni 2024.
^”Kommunstyrelsen - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/kommunstyrelsen/. Läst 9 juni 2024.
^”Nämnder - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/namnder/. Läst 9 juni 2024.
^”Kastellegårdsskolan”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529110025/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kastellegardsskolan-F-6/Om-Skolan2/. Läst 31 maj 2012.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023151908/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kullens-skola-F-6/. Läst 25 november 2012.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053156/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Munkegardeskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605051933/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Ytterbyskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^Maria22. ”Hem”. Friskolan i Kärna. https://friskolan.nu/. Läst 4 mars 2022.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^”Klosterkullen i Kongahälla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/klosterkullen-i-kongahalla.html. Läst 7 maj 2023.
^”Västra Porten-Smällen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/vastra-porten-smallen.html. Läst 7 maj 2023.
Externa länkar
Kungälvs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Kungälvs kommun.